tisdag 27 augusti 2013

Vart är logiken?

Hur många gångerläser man om olika kommunala företrädare.
Det är något företag som varslar och man säger att man skall tala med eller se vad man kan göra för  arbetstillfällen i kommunen.
Eller ekonomiska satsningar för att rekrytera företag.
Eller talar om ungdomsarbetslösheten och långtids dito.

Nästa dag så pressar man de kommunala välfärdsenheterna. Det kan vara skola, omsorg, dagis, kök och städ mm. Minimala arbetsgrupper, underbemannade enheter och tjänster som plockas bort.

Det är ju också arbetstillfällen! Och oftast är ju personerna boende i kommunen och konsumerar sin lön, bygger osv. Man kyler av sin egen kommuns ekonomi, ökar ungdomsarbetslöshete och tvingar familjer att flytta.
Man får ökade sjukskrivningstal och med den kostnader som vida kan överstiga besparingen.

De som ofta drabbas är unga tjejer - kvinnor. En ökad satsning på dessa grupper ger bättre omsorg i skola och vård. Nöjdare innevånare, flera unga i arbete och bättre arbetsmiljö!

Varför vill man inte ha det? Och vart ligger logiken?

Eller är det skillnad på arbetet på Nisses bygg och kommunens hemtjänst?

 
De här tjejerna kan få betala priset för ökat antal barn i förskolan och minskad bemanning.
Neddragna tjänster i skolan. Starta sitt vuxenliv med 6 års arbetslöshet.
Eller vara nedslitna med belastningsskador eller i utbrändhet innan 50 års ålder.
Vilken start i liver de får påverkar du och jag via valet 2014.
Det är faktiskt väljaren som bestämmer hur det skall bli.
Många är tysta för de är rädda för konsekvenser för barnen eller sig själva.
Men priset betalaralltid  barnen eller de gamla.

lördag 24 augusti 2013

Politisk strid om gruppboendets placering!

Läser i Fredagens Vimmerbytidning! Vart skall gruppboendet byggas?

Man blir för det första ytterst förvånad, är detta inte klart? Och har man inte startat allt i fel ände?

Turistsatsningarna i området  har ju pågått under ganska många år!

Kanske man skulle startat med att fundera kring miljön för de som bor där först och löst den.
Och beslutat om större satsningar med grönsaksland och blommor sedan!
En omflyttning tvingades ske tidigt och brukaren var ytterst ledsen för det.
Behovet av flytt kan knappast varit en nyhet nu.

Men givetvis finns det värden större en några boende som tillhör vårt samhälles tysta grupp.
Jag tolkar det som att det inte är så noga?

Mitt råd till de beslutande politikerna är som man beskriver gången av ej rekryterade chefer som nu belastar kommunen med konsulter.
" Därför tar vi in konsulter tills vi har profilen av tjänsten är klar"

Snälla ni gör så!!    Fråga om en profil på det behov man skall hantera.

Vad är behovet av miljö, stillhet, närhet osv. Hur reagerar man på olika saker? Vissa älskar hundar och vill springa efter, andra kan få hysterisk panik av samma djur. Detta nu helt generellt påstående ej knutet till något specifikt, det kan ju ändrats ständigt.

Gör en profil hur det påverkar Vimmerbybornas behov av ytan som ligger vid Gästgivarehagen. Fritidsyta som faktisk används. Och hur påverkar det gamla Vimmerbyområdet?

Sedan en annan fundering?

Vilken kostnad var kommunens vid den nya satsningen på trädgårdar?
Har någon ens talat om kostnaden av flytt och nytt boende i kostnadsbilden av det?

Vad jag kan se så har kommunen borgen för ett lån på 10 Mio och destinationsbidrag på 950 000 kronor.
Ingen har sedan talat om en byggkostand runt 10 miljoner + - några 100.000!!! Detta borde ju kostnadsföras projektet eller?

Nåväl om det är någon tröst så kommer finns det behov av ytterligare boende så ni kan fundera större med en gång.
Enklast att få en parameter hur behoven blir är att titta på korttidsstatistik årskullar som tips.
Och sedan har vi skola som hanterar dessa grupper som behöver ett tryggt boende i framtiden.

Om någon tycker att texten om placering är lite svävande så beror det på att brukare använder dator, läser tidningar och jag vill inte vara den som bygger oro om de inte har fått information om detta. Vilket jag hoppas att de inte har än. Deras liv blir månader av kaos ändå.
Så det kräver respekten för människan, den har en del glömt vid klubbslagen...........

(Jag har inget att erinra om själva satsningen på trädgårdar det blir bra. Men man talar om öppenhet och sedan finns inte kostanden på boende med i samtalen det är INTE bra?
Med tanke på integritet för hundar publiceras denna i stället!!!!!!

fredag 23 augusti 2013

Dagis med för stora grupper kan ge skador för livet!


En morfar undrar?



Jag är i dag en mycket lycklig morfar till 5 barnbarn. Två av dom älskar sitt dagis eller förskolan som de så bestämt säger. Och de gillar sina fröknar så mycket och de gör en fantastisk insats.


Följande tankar har kommit i samband med att jag läste, att man bygger nytt dagis. Och vad jag förstått med avdelningar upp till 20 barn.

Min undran gäller vem är pedagogiskt ansvarig i kommunen?

Och vad vet man i Vimmerby som experterna på området inte vet?

Vi ser en skola som faller som en sten i ranking och jag tror att det ligger mycket i ökade storlek på barngrupperna i förskolan. Barn behöver stimulans och bekräftelse i sin tidiga utveckling där också inlärningsprocessen är som viktigast.
Vår socialiseringsutveckling grundläggs ju upp till 2,5 till 3 år.
Många säger att det är de i utveckling viktigaste åren vi har.

Forskarna pekar på MAX 12-15 barn i grupperna. Det finns barnpsykologer som säger att det är avancerat barn plågeri med stora barngrupper.
Och att det kan sätta spår i barnens inlärning för hela liver.

Det känns som de små som inte kan föra sin talan nu betalar sparbeting som följer dem sedan hela livet. De är det värdefullaste vi har. Ni föräldrar googla och läs hur viktiga de första åren är!

Som morfar är jag upprörd och vet jag att någon på något sätt skulle skada mina barnbarn skulle jag göra allt vad som står i min makt för att skydda dem.

Så därför denna fråga?

Skolverket visar på att stora grupper INTE är bra.

Psykologer visar på att det är skadligt med stora grupper.

Pedagoger visar på att det inte är pedagogiskt riktigt.

Vad har man för underlag i Vimmerby som visar på något annat?

För har man inte det så har man ju planerat för en skadlig miljö för era barn och våra barnbarn!


Jag har inget att invända mot personalen fantastiska kämpande människor som säkert inte finner någon större lyhördhet, mer än orden pengar och budget?

Jag ser fantastiskt fin förskola. Nytt och stort är kanske nog?

Eller är det innehållet i den och verksamheten som är det som ska vara fantastiskt fint och vackert?

Nu vet jag inte om man fyller upp till 20 barn? Eller hur man bemannar MEN jag vet att en miljö med 20 barn låter och är mera intensiv och stimmig.

I Vimmerby har vi borgerlig majoritet, och således har ju KD varit med och sagt ja och amen till detta stora 20 barnsavdelningsdagis?

NU inför valet skall man driva frågan om mindre grupper på dagis!
Det är bra men i Vimmerby försent! Eller bygger vi då om det nya och sedan ändrar igen?

Hade politiken i Vimmerby haft en enda utgångspunkt utanför pengar innan bygget hade detta varit genomfört i Vimmerby redan nu. Googla några ord bara, Inlärning, barngrupper på dagis, personaltäthet utveckling, socialisering osv är några.

Mina slutfunderingar är nu:
Skadas mina barnbarn? Eller är det ok, är ok det bästa man kan få? Eller kanske mycket bättre är det man vill ha?

Och hur kan det komma sig att man bygger utanför pedagogiskt rekommenderade ramar?
Kanske skall man titta på kunden barnens behov i sin utveckling?  Placeringar och budget sedan? Man kan ju undra???

Peter Fjällgård // Morfar ( en fantastisk lycka att få vara)
 
Finns det liten stund för alla i någons knä varje dag?

onsdag 5 december 2012

När är det kris?

Ledig från jobbet i dag Klockan 04.45 väcker frun mig med frågan, hur ska jag komma till jobbet? Hon är en av många anställda i kommunen som på morgonen inte kunde komma iväg till jobbet. Jag skottade upp bakom bilen och försökte köra ut till det man kan kalla genomfart i Rumskulla. Det heter huvudled i större orter. Det var så mycket snö att spoilern skar snön och skickade den över huv och ruta. Jag lyckades nå den man kallar genomfarten. Och tog en sväng till för att göra ett spår att köra ut i. Vi gjorde ett försök att komma ut Fastnade och fick vända hem. Vad gör man? Vart ringer man? Vem betalar ersättning? Får man lön? Efter några timmar for hon iväg till sitt arbete 3,5 mil bort. Barnen måste ju ha mat sa hon, och det är sant. sant är också att oron över att inte komma till jobbet gjorde att man chansar och tar en risk. Klockan är nu 11.00 och det ligger 35 cm snö på gatan utanför fortfarande. Jag har full respekt för grabbarna som plöjer, ingen skugga faller över dem. Vem har ansvaret? Vi har gamla som behöver hjälp. Många lyckades inte komma till sitt arbete i dag. Det gör att de gamla kanske inte kommer ur sängen? Jag är förvånad över bristen på framförhållning! Det varnas via SMHI för höjd nivå. Kanske kommunen skulle höjt beredskapen på flera plan. Vart ringer personalen som inte kan komma till jobbet, då snödjupet innan plogen får gå höjts. Jag sökte på hemsidan, där fanns inget att hämta. Vilka risker är acceptabelt för att nattpatrullen skall vara på vägarna? Kanske en höjd beredskap i Rumskulla, Tuna mm varit rimlig? Sanningen är följande nu, det finns inga marginaler. Personalstyrkorna är nedskalade.Personal måste fram och in. Och framkomligheten är en nödvändighet i att trygga samhällets funktioner. Frågan är då vilket är viktigast? Ekonomi eller säkerhet? Ja den frågan kan jag inte svara på. Men det borde bli ett stort antal avvikelser innom Socialförvaltningen detta dygn. Tillsyner på fel tider, avvikelse. Ej utförda beslut, avvikelse. Vad kostar det samhället med bortfall av arbetare och i produktion? Vem har uppgiften att lyfta höjd beredskap i kommunen? Trygghetslarm, avsaknad av telefon, det är mycket som kan hända på en natt. I Vimmerby tidning skrev man i går att beredskapen var god. Utifrån vad? SMHIs varning eller utifrån att allt som upphandlats fanns på rull? Själv ska jag nu pulsa bort till svärmor 93 år och försöka skotta. hon säger bara jag behöver inte ut, å jag har varit med om värre? Min rädsla är om ambulans behöver komma dit, eller att vår personal skadas på väg till arbetet. Tänk att samhället här i norden stannar för det som i tusentals år inträffar vart vinter i stort SNÖ. Men det rymms inte så mycket av den i budget. Och till jobbarkompisar ute i omsorgen, NI ÄR GULD VÄRDA om så inte det är skottat på gator och trottoarer. GLÖM INTE SKRIVA TILLBUDSANMÄLAN OCH SKADEANMÄLAN om det sker.
Och återigen detta är inte någon kritik till grabbarna i snösvängen, utan en reflektion på ett utsatt samhälle där man står på bar backe när den naturliga vintern kommer. Vems ansvar är det?

söndag 23 oktober 2011

Betala mera för min kompetens, orimligt att utbildning skall straffa sig?

När man läser Socialstyrelsens statistik, gällande kompetens i äldreomsorg, ser man att Vimmerby kommun har 1,5 i statistiken 1-5 fem är bäst.

Snittet i Kalmar län är 2,5 och i riket 3,0, jag har två frågor kring detta.

Är arbetssituationen sådan att yrket inte är attraktivt i Vimmerby?
Eller är det så att det inte lönar sig att utbilda sig?
Jag tror att lön och kompetens mera skall hänga ihop.


Själv har jag under två år läst in undersköterske utbildning, med ett antal extrakurser. Och på det sättet uppdaterat mina 30 år gamla kurser och utbildningar, med nya.
Jag har gjort praktik i verksamheter jag haft som arbetsplatser genom åren, utan ersättning. Min kostnad för att bygga upp Vimmerby kommuns tillgång, till ökad kompetens, kommer jag troligtvis aldrig hinna få tillbaka till pensionen.
(Nu har jag dock, utbildat mig, för mitt eget intresses skull)

I en artikel nedan, kan man se ett exempel från Uppsala.
Även Vimmerby Kommun erbjuder en summa för inläst kurs från 2011.

Uppsala kommun ger en löneökning med 1500 kronor vid färdig utbildning.

Den torde ha större påverkan, vad gäller motivation mm och vi måste våga säga att det ska skilja i lön mellan de som investerar flera år i kunskap och de som inte gör det.

Vi gör en enkel lek med siffror: Vi säger att lönen är 250.000 år,så det blir enkelt att räkna. På två års studier tappar du då 500.000 i lön. Den som valt att inte utbilda sig, har då tjänat en halv miljon medan du tar studie bidrag. Med en minimal löneskillnad, har du gjort en otroligt dålig investering, går du på vik, har du också förlorat ett antal LAS dagar.

Om vi nu leker med tanken att du får 1000 kronor mera i lön.

Det är inte givet att du får något, så tar det 41 år för att du skall tagit tillbaka dina 500.000 kronor. Är du 32 år och arbetar till 67 har din utbildning varit värd minus 190 kronor i månaden i snitt eller i klartext du förlorade 80.000 kronor till pensionen. Men får du ingen löneökning alls, är du en stor förlorare.


Hur har han räknat nu då? Start av utbildning 30 år klar 32 år gammal. Kostnad 500.000 kronor i utebliven lön. 32-67 år = 35 år. 35 år*12 månader = 420 månader kvar att arbeta till pension * 1000 kronor. 500.000 - 420.000 = Minus 80.000 kronor, eller en förlorad lön per månad på 190 kronor..

Får du ingen löneökning vid insänt betyg överstigande 1200 kronor, är du en förlorare på att investera i kompetens

Här följer en artikel från UNT.Se

Vårdutbildning höjer lönen

Vårdbiträden i Uppsala kommuns äldreomsorg ska få höjd kompetens genom att utbildas till undersköterskor. I veckan började vårdbiträdet Liton Khan kursen som förutom mer kunskaper kommer att ge honom högre lön.

MÅLET ÄR ATT HÖJA KOMPETENSEN

Regeringen beslutade i vintras att avsätta en miljard kronor till det så kallade omvårdnadslyftet. Pengarna delas ut under en fyraårsperiod till kommunerna.

Målet är att höja kompetensen för undersköterskor och vårdbiträden samt annan kompetens som behövs för specialiserade uppgifter. Nästan var tredje medarbetare inom äldreomsorgen i Uppsala saknar en vårdutbildning.

Till en början har 50 medarbetare nu påbörjat omvårdnadslyftet. Innan hela projektet är avslutat räknar man med att ha utbildat 150 nya undersköterskor.



Satsningen på utbildningar kommer att höja kompetensen generellt inom äldreomsorgen. Det anser de fem vårdbiträden som sitter i kurslokalerna på S:t Olofsgatan och diskuterar dagens övningar under rubriken vård- och omsorgsarbete. När UNT gör ett besök har de 25 deltagarna precis delats in i mindre grupper. De har i veckan påbörjat utbildningen som om ett år ska ge dem titeln undersköterska.

Och det handlar inte bara om kompetens. Vårdbiträden som går utbildningen räknar med att kunna höja sina löner. Liton Khan, till vardags vårdbiträde inom Attendo, berättar att han redan fått det löftet från sin arbetsgivare.
– De höjer 1 500 kronor direkt när jag gått klart utbildningen.
Mahbooba Noorany har jobbat som vårdbiträde inom äldreomsorgen i 16 år. Hon är extra angelägen om att lära sig mer om de många mediciner som ska hanteras varje dag inom äldreomsorgen.
– En sjukdom som parkinson känner vi till, men inte alla medicinerna.

På kursen träffar hon kolleger som hon aldrig träffat förr och som alla har olika erfarenheter och kunskaper om hur äldrevården skulle kunna bli bättre. Bland deltagarna finns ett antal som inte suttit i skolbänken på länge eller har liten erfarenhet av studier.
– Det handlar om att skapa trygghet hos den enskilde att man kan. Man bygger upp självförtroendet och då känner man sig trygg att fortsätta studierna, säger Irene Olsson Brunn från Kompetensutvecklingsinstitutet som ordnar kurserna på kommunens uppdrag.

Eva-Lena Sjödal, till vardags vårdbiträde på ett äldreboende i Sävja, ser utbildningen som ett lyft. Som vårdbiträde är hon redan van vid att utföra en undersköterskas arbetsuppgifter, men nu får hon den formella utbildning som motsvarar omvårdnadsprogrammet på gymnasienivå.
– Det är ju en fördel att få en utbildning gratis och på arbetstid, säger Eva-Lena Sjödal.
Hon trivs inom äldreomsorgen.
– Det är roligt att få jobba med människor. När jag går hem känner jag att jag har gjort något bra.
Kristina Andersson håller med:
– Men det är också väldigt stressigt.

Förutom deras egen kompetenshöjning tror de att äldreomsorgen har allt att vinna på att kompetenskraven höjs. Vården blir bättre och när personalen får högre kompetens skärps också kraven på arbetsgivaren, resonerar de.
– Man blir nog lite noggrannare med vem man anställer, säger Kristina Andersson.

Varannan vecka jobbar de, varannan går de utbildningen. Så kommer det se ut fram till sommaren 2012.

Av: Daniel Jansson daniel.jansson@unt.se

fredag 16 september 2011

Vi skall värna vård, skola och omsorg !!!!

Nu har det gått ett år sedan valet, valrörelsen i Vimmerby var som TV serien Dallas. Där Moderaterna systematiskt kritiserade Centerpartiet i Vimmerby.

Budskapet var största partiet bär ansvaret.
Nu är det Moderaterna som är störst och har KSO posten. Så skall vi då tro Moderaternas valrörelse, så bär de just nu ytterst ansvaret för att montera ner vård, skola och omsorg.

Jag vill dock att Centerpartiets förtroendevalda lever upp till valmanifestet.
och fäller orimliga sparkrav på barn och gamla.
Detta även om man inte har yttersta ansvaret, det är Moderaterna som just nu monterar ner välfärden. Men vi måste stå upp för de grupper som Centerpartiet värnat i decennier Våga driva stolt Centerpolitik,om det så stjälper allians samarbetet.
Kompromisser kan så vara, men inte på barn och utsatta gamlas bekostnad.

Och alla minns väl allas vallöften, VÄRNA VÅRD SKOLA OCH OMSORG.

Just nu smakar valfläsket i Vimmerby härsket, skämt och surt.
Det är Moderaterna som serverar det, men de tysta samtycker till att servera skämd kost.



Nedanstående är kopierat ur Vimmerby Tidnings nätupplaga.
Jag håller med mamman i fråga till 100% Fantastisk personal, katastrofalt beslut av besparingar. Men det är Moderat ordförande, som bär ansvaret.

Jag rekommenderar er att lägga upp Vimmerby Tidning bland favoriter på er dator, och följa politikens irrfärder där.

”Snart blir det förvaring” 16.09.2011 08:16
Förskolan står inför stora besparingar. Men hur det ska gå till i praktiken förstår inte Helene Agebjörn i Vimmerby, som redan nu har ont i magen somliga dagar när hon lämnar sin tvååring på dagis.
– Det har sparats tillräckligt på barnen. Vi måste sätta ner foten – det räcker nu!

Helene Agebjörn ska lämna Daniel på dagis om några timmar. En procedur som hon varit med tusen och åter tusen gånger.
Hon har fem barn mellan 2 och 25 år.
Under merparten av de dryga två decennierna har hon anlitat kommunens barnomsorg och som en röd tråd genom alla de där åren löper det välbekanta ordet ”sparbeting”.
– Det har alltid varit något som det måste dras in på. Jag kan då inte minnas att det funnits år då ekonomin varit i balans eller att man rentav fått höra att det faktiskt finns lite pengar över, så det kan satsas lite extra på barnen.
Hon säger att hon inte känner att det går framåt. Tvärtom.
– Det går bakåt. Grupperna blir större och nu ska det sparas igen. Men det måste finnas en gräns och den är nådd nu.

Måste skrika Olusten kulminerade härom morgonen när hon skulle lämna Daniel. Två förskollärare med händerna fulla. En upptagen i telefon. Den andra upptagen med att trösta ledsna barn.
– Personalen har ju bara två händer. Jag räknade och fick det till tolv 1-3-åringar. Det ska inte vara så att små barn ska behöva skrika eller bli ledsna för att bli sedda.
Efteråt blev hon så arg att hon både ringde verksamhetschefen och skrev insändare.
– Vi föräldrar måste säga ifrån. Det är verkligen inte personalens fel – och det har jag varit noga med att tala om för dem. Tvärtom är de underbara och gör ett fantastiskt jobb utifrån de förutsättningar de har. Själv skulle jag inte klara det och jag tror, som det ofta brukar sägas, att tjänstemän och politiker skulle må bra av att få göra några arbetspass i den verklighet de fattar beslut om.

Författare: Rebecca Forsgren Malmström

måndag 12 september 2011

Kostar det något?

Jag läser att kommunalrådet i Vimmerby skall ha ut Ulriksdalsområdet på remiss till partierna. Detta utan några som helst kostnader för en ny arena, och ridanläggning!
Vad skall man då ta beslut om genom remiss förslaget? Markens placering, ekonomi är av underordnad betydelse?

Jag säger grattis om man bygger ny ridanläggning för 10 miljoner. Jag sökte lite på nätet och hittar ingen under 40 miljoner. Men visst behöver ridsporten något nytt. Men orkar man bära ekonomi och hyra för en ny anläggning?

Vad gäller fotbollen tror jag att den kostar ca 90 miljoner.
Arena med kiosker läktare mm. 60-70 miljoner, Ceos gräsyta 10 miljoner, en gräsplan koster ca 1 miljon. Och så skall man ha omklädning och byggnader runt det. Men vi sätter 100 miljoner på hela klabbet.

Var tar Vimmerby kommun 100 miljoner? Samt pengar till dagis med 6-8 avdelningar, och 2 äldre boenden. Tufft program för ett parti som kritiserade låneskulden före valet.
Politiskt finns det stor samstämmighet för bostäder! Men hur är det med idrottsanläggningarna? Och måste ridverksamheten inte flyttas om det skall vara bostäder där? Och är man inte eniga om att flytta den, kan man vara enig och samstämmig om bostäderna då? Och kan vara enig om att flytta ridanläggning utan ett ekonomiskt underlag? Jag satt själv och fick beräkningar på fabriken som underlag, de beräkningarna hade med slutfacit i hand, inget som helst värde i verkligheten.

Jag är rädd att VIF åter luras in i malpåsen i tio år, som medlem och fd aktiv ledare
är jag oroad av den totala kalkylen kommunen står inför, vad kostar dagis? Vad kostar boende? Vad kostar flytten av ridanläggning? vad kostar arenan? och vad kostar flytten av Ceos ungdomsplaner? Borde inte detta finns som del i ett underlag när man går ut på remiss?


Nu firar man snart ytterligare ett negativt tioårsfirande.
Nedanstående artikel var i Augusti 2002


Vimmerby IF bygger ny fotbollsanläggning
När nu gamla anrika Vimarvallen snart ska jämnas med marken har Vimmerby IF ett gyllene tillfälle till att både utöka och förädla sin redan omfattande fotbollsverksamhet.
- Helt klart kommer vår nya fotbollsanläggning att lyfta hela föreningen. Synd bara att beslutsfattandet har dragit ut på tiden. Antagligen beror det på att vi hamnat lite i skuggan av alla turer runt det stora Arla-projektet, berättar Budo Ericsson, dynamisk ordförande i VIF.

I och med att kommunen inom en snar framtid kommer att behöva marken på och runt Vimmerby IF:s hemmaplan Vimarvallen har nu VIF ett unikt tillfälle till att skräddarsy den nya fotbollsanläggningen helt efter föreningens nuvarande och kommande behov.

För att kunna tillfredsställa behovet av schaktmassor till det omfattande Arlabygget kommer - kanske - kommunen redan i vinter att radera ut grusplanen.

När sedan även uttaget från kommunens vattentäkt ska fördubblas måste även huvudarenan bort, vilket medför att kommunen bara måste ersätta gamla Vimarvallen med en ny modern motsvarighet.

- Tyvärr har handläggningen av ärendet tagit lite längre tid än väntat. Förmodligen har vårt ärende hamnat lite i skuggan av det stora Arlaprojektet, berättar Budo som dock är full av tillförsikt inför föreningens fortsatta utveckling.

- Vi är en av Smålands största föreningar. När det gäller medlemmar över femton år är vi en av de allra största, och mäter man i antal aktiviteter är vi en av de tjugo största.

- Och då jämför vi med samtliga föreningar i Småland - inte bara med andra fotbollsföreningar. Vår kommande anläggning kommer också att kunna utnyttjas av många andra föreningar runt om i kommunen. Om vi till exempel bygger en träningshall så blir ju det ett lyft för många andra klubbar också, menar Budo som inte tror på att någon del av den nya anläggningen kommer att kunna tas i bruk förrän tidigast i slutet av 2004.

Ceosvallen passar bäst

Var den nya anläggningen kommer att placeras är inte klart till hundra procent, men i praktiken finns det inget alternativ som kan tävla med en utbyggnad av Ceosvallen.

Den angränsande åkermarken ut mot Arlas nya anläggning är ju som klippt och skuren för en kommande utvidgning av Ceosvallen.

- För det första skulle en utvidgning av Ceosvallen medföra att vi kan samla all vår verksamhet på ett ställe. Detta skulle betyda mycket för vår verksamhet, inte minst med tanke på att vi med de nya planernas hjälp skulle kunna utvidga Bullerby Cup med ytterligare ett antal lag. Idag står Bullerby Cup för 2 miljoner av de 3,2 miljoner kronor som VIF omsätter per år, berättar Budo som ser rätt nöjd ut vid tanken på en rejäl utbyggnad av klubbens speciella skötebarn: Bullerby Cup.

På planritningen över Ceosvallens utbyggnad finns förutom en ny huvudarena, med en läktarkapacitet på 600-700 personer, en träningsplan, en grus/konstgräsplan samt en träningshall med konstgräs.

Just konstgräs - eller inte konstgräs - är en fråga som klubben inte riktigt kan ta ställning till i dagsläget.

- Om vi bygger en bollhall blir det med tredje generationens konstgräs och då blir det antagligen inte konstgräs någon annanstans.

- Byggkostnaden för en bollhall ligger på över tio miljoner kronor, men å andra sidan så hyr vi redan idag lokaler av kommunen för över 50 000 kronor per år, och driftskostnaden för en hall skulle kanske jämna ut sig här.

Gör vi inte det så blir det sannolikt konstgräs- i stället för grusplan.

Sedan pågår det diskussioner om huruvida vi ska välja konstgräs på huvudarenan - eller inte. Vi har haft Svenska Fotbollsförbundets anläggningsansvarige Ronny Lundqvist här förra veckan, men han ville inte/kunde inte bidra med några direkta rekommendationer.

Och här pratar vi om en kostnad på över två miljoner kronor...!

När det gäller finansiering så pågår det förhandlingar med kommunen.

Var vi kommer att hamna vill jag inte spekulera i idag, betonar Budo och understryker betydelsen av att inte bygga fast sig, utan hela tiden planera utifrån kommande behov av utbyggnad.

Och visst låter det intressant!

Kanske kan vi äntligen börja hoppas på att få en fotbollsklubb med resurser till att hävda sig i elitsammanhang även i norra länsdelen.