fredag 24 januari 2014

Varför tycker jag som jag gör!

Varför tycker man som man gör?

Varför engagerar omsorgfrågorna dig som de gör?

Var frågan som man ställde och som jag funderat kring.


Vart kommer värderingar ifrån

Ja det kan man undra! Vet du vart dina värderingar kommer ifrån ? Och ändras de ?

Min uppväxt

Uppvuxen i familj med 3 barn. Far och mor arbetade inom psykiatrin.
Under uppväxten jobbar mor deltid natt far heltid dag. Farsan var överskötare och mor var skötare. Jag växte upp de första 13-14 åren boende på S:ta Gertruds sjukhusområdet där vi bodde i de personalbostäder som fortfarande fanns kvar. Vi är den sista generationen S:ta barn det vill säga barn till personalen som bodde och växte upp på sjukhusområdet. Det var en bra uppväxt på alla sätt.

Min sociala närhet under uppväxten

Mormor och morfar bodde under oss i det hus vi då bodde i.
Morfar var tillsyningsman och jobbade med administration på sjukhuset. Mormor jobbade i omsorgen hon också. Jag hade två mostrar som också var i omsorg och sjukvård. Samt två fastrar varav den ena var rektor för skötarutbildningen bland annat. Senare rektor för sjuksköterske skola.
Jag är den tredje generationens omsorgspersonal i rakt nedstigande led.

Min egen bakgrund

Gick 9 år i skolan skulle söka till fritidsledare utbildning. Jobbade  med post och tvätt på sjukhuset sommaren efter åk 9.
Handsorterade 5 ton skitig tvätt om dagen.
Blev efter sommaren uppringd av klinikföreståndaren som undrade om jag kunde jobba i poolen i vården som vikarie.
Träffade där min fru kärlek på lasarett!!!
Hoppade mellan vikariaten. Fick 17 år gammal långt vikariat pool men också arbeta 50% parallellt med en anställd som hade fått MS men som fortsatte sitt arbetet natt med sina kryckor. Jag var armar och ben! TÄNK vilket sunt tänk man hade. Man tog vara på hans kompetens.
Gifte mig 1978 fick vårt första barn 1979 fick uppskov från lumpen (var bara 20 år då)
Flyttade till Rumskulla utanför Vimmerby och började arbeta på Motorsport/ Intersport i 12 år. Gjorde lumpen 1980 fick viss sjukvårdsutbildning där.
Fick ytterligare 4 barn så det blev 3 tjejer och två killar mellan 1979 och 1987.
Arbetade sedan 10 år under barnens uppväxt på träindustri för att vårt liv skulle fungera var 7-16 bra tider. och intensivt föreningsliv tog sin tid.
Utbildade mig till deltidsbrandman i Revinge med akut sjukvård bland annat.
Jobbade sedan 2 år som sport och turistchef innan jag för första gången blev arbetslös i en hel månad.
Gick då datakurs via arbetsförmedlingen.
Fick sedan jobb som personlig assistent.
Läste om en del gamla kurser samt palliativ vård/vård i livets slut
Läste sedan in hela undersköterskeutbildningen.
Sökte till resursenheten som planerare och arbetar praktiskt ute som omsorgsassistent.
Fritiden i dag är barn och barnbarn samt föreningsliv i mindre skala.

Mina värderingar

Har du känt känslan av skam att det känns pinsamt och man känner i bröstet att man skäms?

Den känslan är grunden min syn på människors värde och behov sedan 5-6 års ålder.

Det var så här!
Vi satt nere på verandan på det hus vi bodde i och skulle fika. Mormor morfar och så jag.
Det kom en farbror trampande i allén upp han stannade trampade gick några steg osv. Jag pekade och skrattade åt honom vilken konstig farbror.
Då tog morfar mig i knät och sa en mening som följt mig hela livet.
Peter! Skratta inte det är inget fel i att vara sjuk eller inte se ut eller vara som alla andra.
Jag kan känna hur det brände i bröstet än i dag! Men jag är tacksam att han inte undvek samtalet med en 6 åring!

Jag har sett människor vandra innanför stängsel i rastgårdar.

Jag såg människor vandra innanför 2 meter höga stängsel
och stadsbor åka förbi och titta på "idioter"
Jag såg pappas kamp med godemän för att brukarna skulle få bli individer
med privata kläder istället för sjukhuskläder.
Jag så hanteringen vid reformen där man tvingades flytta "hem" till Öland där man inte haft någon kontakt på 40 år. Hur farbrödernas trygghet slets upp där det levt ett liv utanför samhället och nu skulle till gruppbostad och ny miljö.
De tårarna glömmer jag aldrig! Jag åkte med pappa i en buss med 2 farbröder till Öland fram och tillbaka jag åkte med så att han inte skulle köra själv på hemresan. DET  GLÖMMER JAG ALDRIG  paniken i deras blick. De höll sig fast för att slippa. En mjuk naturlig övergång borde varit logisk då.
Men det är precis samma i dag brukaren kommer i kläm. Farsan var bedrövad " de är inte kloka" sa han. Nu tvingas vi flytta dem som boskap! Psykreformen behövdes men genomförandeplanen och tidsaspekten var katastrof för många.
Mamma matade mig med sked!
Jag kom som pool upp till en somatisk avdelning fysiskavdelning kallar man det nog i dag.
Jag kom runt 11.00 och skulle hjälpa till och mata de hade många och man förstärkte då upp vid måltiden från annan enhet där man kunde själva! Tänkvärt?
Mamma frågade har du matat förut? NEJ det hade jag inte men det kan ju inte vara så svårt!
Jag fick sitta på en stol i köket och hon började mata mig!
Bände och vred skottade på varm kallt, skarapade av hakan med skeden och sa KÄNNER du hur kränkande det känns? Det finns servetter använd dom! Hur gör ni?
Sedan sa hon NU kan du gå och mata "våra små tanter"
Pinsamt och skamkänsla MEN det har format min syn på bemötende respekt och integritet och dess zon som vi omger oss av.

Jag har plockat ormar i sängen och ljugit om att anhörig snart kommer för svårt dementa och fick då en uppsträckning som man sade. Man skulle tala sanning till de gravt dementa och ge dem ett sorgebesked varje gång de frågade när kommer min fru? Nej Kalle hon är ju död! Har hon dött! Tårar och sorg. Jag vägrade och gick runt vi får se kanske snart och man glömde en stund.

Jag har sett personal rulla håret gjort flätor efter badet socialt och bra kontakt.
Om tid finns  kan man skapa guldkant för de äldre.

Jag har sett tio farbröder nakna på rad i kö för bad 5 i varje tappning vatten!!!

Jag har sett en farbror sparkas i veka livet för att kissat i byxorna. Han vek sig dubbel i trappan. Kom upp tittade på skötaren och sa " Nu var du duktig va" vilket renderade en räcka tillmälen.
Vi var två grabbar med den här marodören till personal ute på terapiarbete som det hette.
Vi var 19 år och gick på vik. Vår status just där var tvivelaktig
" Du Fjällgårds pojk det skulle du aldrig törs göra"
Någon LEX Sara fanns inte den kom 1997. Men jo vi tordes både Hasse och jag!
Vi tog den som sparkade som en åsna mellan oss! Han var liten så det var inte svårt och gick undan, och erbjöd honom ett prova på om vi tordes fysiskt misshandla någon.
Det var ju bättre att vi fick prova på den som var frisk tyckte vi!
Vi kallades senare båda åtskilda till förhör! Vi hade hotat ordinarie personal!
Efter samtalet sa man följande: Ja ja gå nu han går snart i pension!!!

Jag har formats och uppmuntrats att våga försöka

Givetvis har jag formats i tankar om omsorgen av mina upplevelser.
Av berättelser och värderingar av mamma och pappa och morfar.
Där tråden har varit människans värde och att se behovet för en individ inte en grupp.
Alla har rätt till samma värde och omsorg och skall bemötas med respekt.

Politiska värderingar

Under tidiga tonåren gjorde vi Che Guevara affischer och USA ut ur Vietnam.
Politiskt var det självklart att slåss för de svaga och vara långt ut till vänster.
Utmana överheten som då var Socialdemokratisk.
När väl man fick rösträtt så var det V och S som fick rösterna. Senare S fram till mordet på Palme.
Efter det vek i min mening socialdemokratin åt annat håll. Och det blev faktiskt enstaka valfrågor som fick avgöra. Kärnkraften var en sådan och C fick då för första gången min röst.
I flera val så röstade jag olika i riksdag och kommunval.
V eller S i riksdagen beroende på valfrågan C lokalt för landsbygden och vårt liv här vilket var viktigt i C på den tiden.
Jag fick sedan frågan om att vara med i aktiv politik med C och det man kallade nytänkande.
Valfrihet och miljöarbete var några viktiga frågor och kultur och fritidsfrågor.
Samt givetvis omsorgsfrågorna som jag såg som framtidsfrågor.
Jag lämnade något halvår efter senaste valet politiken.
Jag hade varit tydlig med att blev det ett Moderat styre kan jag INTE vara stödhjul åt M politik. C lämnade sina hjärtefrågor efter vägen och när man i Vimmerby tog beslutet om att privatisera ett nytt boende fanns det ingen återvändo och jag lämnade då partiet. Det kommer att bli en tung valfråga 2014 igen.
.
Politik är kompromisser sa man.
Jag kan inte kompromissa med min grundläggande värderingar.
Men jag kan respektera andras tankar.

Vart man går politiskt 2014 kommer att styras av budskapet och givetvis det som jag nämnde i förra blogginlägget

Piagets teori
Anpassning grundar sig på vårt behov att förstå omvärlden.
Enligt Piaget sker det på två sätt:

Assimilation innebär att vi anpassar nya erfarenheter i vårt gamla tankemönster.

Ackommodation innebär att vi måste ändra våra gamla tankemönster för att ta till oss de nya erfarenheterna.

Skulle politiken göra det skulle samhället se annorlunda ut.

Privat omsorg

Varför tycker jag inte om det?
Och det behöver inte vara sämre!
Nej det behöver inte vara dåligt, kan vara bättre men också sämre.
Men stora enheter med gigantiska vinster är i min menig inte ok.
Varför?
Jo jag ser det så här.
Om multivård AB kan göra 25 miljoner i vinst och ge lika bra vård och omsorg.
Så borde kommunen kunna göra det och investera de 25 miljonerna i ytterligare arbetstillfällen och på så sätt ge en ännu bättre omsorg till gagn för kommuninnevånarna det är en del.
Men den är politiskt lättare att sälja än att försöka!

Men det viktigaste är demokratisk påverkan!
Med en kommunal omsorg kan kommuninnevånaren gå direkt till politiska företrädare och påtala
vad de vill och ser. Man kan vid varje val styra sin kommuns omsorg och trygghet med sina röster.
Med långa privata kontrakt kan de inte påverka detta. Det är grundläggande i min syn på frågan.
Politiskt kan vi styra det kommunala på kort tid. Knappast det upphandlade och kontraktsstyrda privata. Och vad kommer alla kontroller att kosta? Och det drabbar troligtvis kommunen?

Valfrihet i omsorgen

Detta är bara en politisk fras när det gynnar partiernas egna och närstående stora företags syften.
Följande tanke?
Kommunen X har privatiserat all personlig assistans av kostnadsskäl och brukarna kan inte välja kommunen!
Kommun Y har privatiserat all hemtjänst av kostnadsskäl så kunden kan inte välja kommunen.
Kommunen Z kan man inte som kund hos kommunen få hjälp med sina fönster utan bara hos den privata. Kommunen skall konkurens utsättas heter det, men inte åt andra hållet.
I Vimmerby investerar man i två stora nya boenden. Beslut finns på att ett skall privatiseras i framtiden. Ingen vet vilket och INGEN har fått välja vilken utförare man vill ha.
Skulle det inte varit gjort innan personal placeras och de boende flyttar in. Eller skall man flytta alla igen om de vill något annat? Om 80% vill ha kommunen kvar skall man bygga igen då? Eller tvångs deportera 30% mot sin vilja?

Ordet valfrihet kräver betydligt mera än vad man politiskt kan leverera.

Kan man inte få välja mera tid och mindre stressade insatser när och hur man vill ha sin vardag och om man vill duscha flera gånger. Eller få ledsagning att själv handla och välja sin mat? Det är valfrihet det.


Till slut

Min syn på människan är att varje individ är unik.
Att de som är starka skall hjälpa de svaga.
Att alla har ett lika värde oavsett kön, religion, eller nedsatt förmåga.
Jag har sett gamla gråta som flyttats mot sin vilja.
Jag har hållit handen när någon som var orolig och hade ångest de sista timmarna i livet.
Jag har sett utsatta sparkas och kränkas för att de är jobbiga.
Jag har sett integriteten kränkas i det dolda.
Jag vet de som dog ensamma.
Jag har sett många inom LSS som sitter i kläm för politiska beslut.
Jag har fått lära mig att man har lika värde även om man är avvikande.

Jag tycker att det är vårt gemensamma ansvar att demokratiskt se till att alla oavsett ekonomi eller klasstillhörighet får hjälp med sina behov.
Jag tycker människors känslor och lidande kan inte privatiseras.
Utan skall bevakas och solidariskt bäras och påverkas av oss gemensamt
 Så här såg en sal ut på institution en tio sal. där man låg på rad.
Många vet inte hur det var och ser inte vart det går.
Jag har sett det, kan känna lukten och säger.
Det driver på ivern att påverka dagens omsorg. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar