Hur mycket får man längta?

Det har varit en tuff månad, skola och etik, för att nu vara över i psykologi, kommer att vara till nytta i valrörelsen. Haft 3 akuta jobb, utöver mina planerade, det gör att det sliter lite extra. Men har varit tacksamt, förkylning satte sina spår, och sitter i. Man blir trött.
Men jag längtar efter barnbarnet Tuva, Göteborg är långt borta. Men längtan ger känslor som visar att det finns saker som betyder mycket. Tuva med familj gör det. Och morfar längtar så.
Det ger energi, att brinna. Vilken miljö ska vi ha, vad skall mat vara? Ren luft, bra skola. Värdig omsorg, nya företag att arbeta i. Men när det nu är kväll så längtar man så mycket.
Var förbi hos andra barnbarnet i skaran, Stina i dag. Veckans bästa timma. Hon visar att hon är glad åt sin morfar. Kramar och bus. Betyder mycket. Nu till kärnan i allt. Tuva är en individ, Stina en annan. De skall behandlas så, utvecklas åt vart sitt håll, efter intresse och behov.
Familjerna skall ha möjligheten att välja, vad som passar just deras behov.
Det måste finnas flera möjligheter till att fylla ett behov. Stina kramar ju så gott, men jag längtar ändå efter Tuvas kramar. Båda har lika stor plats i mitt hjärta, men man kan inte fylla min längtan efter den ena eller andra. Lika lite tror jag att jag som politiker kan sätta samma lösning som den bästa för alla, jag vill att man själv skallvälja, vad som passar bäst. Dagis, privat eller kommunen. Skola, privat eller kommunen, omsorg, privat eller kommunen.
Arbetstid 50% 75 % vad passar familjen.
Hur kan man kvota in mamma ledighet eller pappa ledighet?
Pappa har jobb, mamma inte skall pappa tvingas vara hemma då, Jag tror att SVENSKA FÖRÄLDRAR SJÄLVA KAN OCH VILL VÄLJA själva oavsett om man bor i Vimmerby eller på annan plats.
Men jag hoppas att de väljer att vara hemma halva tiden var. Det är bra.
Just det är det enda jag själv skulle vilja gå tillbaka och göra om. Men ekonomin gjorde att det inte gick. Husbygge i Rumskulla Vimmerby kommun och en inkomst då som handelsanställd.
Fem barn har gett livet ett perspektiv, många säger att det inte går att göra si eller så.
Jag ser bara prioriteringar, vi investerade i tiden med våra barn. Mamma var hemma länge.
Det gav inga utlandsresor, ingen ny bil, eller andra självskrivna saker.- Ny cykel till barnen var omöjligt. Men jag ångrar aldrig valet vi gjorde, investeringen är det bästa vi gjort.
Och jag är otroligt stolt över dom, I dag hör jag hur dom pratar om att prioritera tiden kring barn barnen. Dom pratar om att investera i tid, annat får stå tillbaka. Man värderar tiden i familjen före resor och status. Skönt, man behöver inte vara rädd att man gjort något som satte negativa spår. Och all denna text för att morfar längtar efter Tuva.