Jag längtar, inte så mycket efter tomten kanske. men jag vill ha hem alla.
Hela gänget, Tuva och Stina, sanningen är att jag känner mig ganska trasig för närvarande. Men jag vet att några dager läker det mesta. De senaste månaderna har tagit mycket energi, känslorna sugs ut ur en på något vis. I bland kan man ge och få i arbetet. Nu känns det som man ger ständigt. Man tar slut, men ändå vill man vidare.
Skolan är snart slut, ett prov och en månads praktik. 50% studier och 100% tjänst rekommenderar jag ingen.Till detta en valrörelse och föreningsliv.
Men jag omges av några av de finaste arbetskamrater man kan önska sig.
Annars hade raset nog kommit. På det egna planet, står man ni åter i ett vägskäl.
Vart ska man nu, drivkraften är utmaning och utveckling.
Den finaste mening jag fått under de senaste halvåret var Tuvas: Min morfar tycker om mej, min morfar. den kramen säger allt.
Eller Stinas goa slängpuss när man går.
Har du talat om vad du tycker om de som är närmast? Kramat den som behöver. lyssnat på vad som sägs mellan raderna?
Julen är inte paket, det är omtanke, gemenskap, kärlek och värme.
GOD JUL på er alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar