Var hos dotter och Stina efter jobbet i Söndags, skönt att få komma och kramas lite. Det ger lugn och energi. När morfar skulle åka, åkte nappen snabbt ut, och en blöt puss mitt på munnen! Oj vad snopen man blev,men också så varm i hjärtat.
Det visade mycket, och man känner sig utvald. Även om tjejen bara är ett år.
Sedan kommer en tanke som inte borde finnas,hur ser samhället på detta?
Jag är man, gammal också i sammanhanget.Får detta ske? Hela tankeställningen är vriden,men man kan ju fundera på det.
När jag jobbar blir gränsen svårare, inga pussar är givetvis tillåtna oavsett.
Men det kramas mycket,och många med utvecklingsstörningar har behov av kontakt. Och många vill sitta i knä, nu talar vi om barn. Skall jag särbehandlas som kille?
Jag fick för några år sedan en klapp på kinden av en autistisk tjej.
Det är ett av de största ögonblicken i mitt arbetsliv. Det ska normalt inte hända, men ingen individ är den andra lik. Låt oss då behandla alla lika, men rätt till att bli sedd som unik individ.
Inte som en homogen grupp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar